– Jag sitter som i Guds famn, så känns det. För mig är det inte helg om jag inte får komma till kyrkan. säger Astrid Josefsson
Trösterikt är att bli omhulda av Gud.
I dag skrivs det om tro i Svd. Roligt tycker jag att SvD öppnar dörrarna till mysteriet om Gud så nära inpå julen.
Om jag skulle vara kritisk så måste jag ändå säga att jag kommer av mig när Astrid Josefsson beskriver sin kyrkliga uppväxt inom EFS, och det personliga varma beskrivningen om högläsning på morgonen.
Jag tänker familj, i en familj bryr man sig om varandras behov och tillgodoser de man kan utan att göra våld på sig självt. Jag ser framför mig ett rikt dukat frukostbord vid detta bord sitter två människor som älskar varandra och genom att läsa och lyssna till en text tillsammans får det en gemensam lektion i gemenskap. Där man om trygghet infinner sig kan vara fullständigt uppriktig med sina tankar.
Influerad av tidens språk talar hon om en Gud som förändras genom tiden. Eller snarare hennes relation till Gud. Hennes förståelse av Gud går från en mer personlig Gud till en kraft.
Jag läser vidare, jag slås av att hon tilltalas av sådant jag inte kan acceptera i kyrkans värld. Men blir jag blir inte upprörd idag.
Den någon kommer säkert att haja till och fundera av är det som är skillnaden när jag blir så arg när kyrkan eller kyrkans företrädare (Biskopar, präster och diakoner) säger liknande eller samma sak?
Det som är skillnaden är att Astrid talar om sin tro. Hon gör inte anspråk på att det skulle vara rätt utan det anspråk hon gör (om jag tar mig friheten att tolka) är att hennes tro är helig och i gemenskap med Gud. Vilket gör att hon visar vägen till Gud och öppnar upp dörrar som alla även vi som har svårt för den formuleringen kan stanna upp och ge den erfarenheten av Gud och hennes egen tro, respekten den skall ha.
Så till Astrid vill jag säga tack för din öppenhet och personliga vittnesbörd om vår Herre. Du är ett gott föredöme för oss alla.
[tags]EFS, kristendom, kyrkan, Personligt, Svd, tro, Vänskap[/tags] EFS kristendom Kyrkan Personligt Svd Teologi tro Vänskap
0 kommentarer:
Skicka en kommentar