Jag har länge sökt efter en gemenskap som går över teologiska och kyrkopolitiska gränser efter som vi alla lever i olika delar av gränslandet. Livet med Kristus förutsätter gemenskap på djupet, hjärta till hjärta, själ till själ.

I den typen av gemnskap går det inte att dra gränsen vid något fack som högkyrklig, lågkyrklig, evanglikal, liberal eller konservativ osv osv. Djupet handlar om att möta sin skapare och frälsare tillsammans. Det kan vi bara göra i miljöer där skapelsen står i centrum för mötet med varandra. Sådan gemenskaper brukar språket vara överflödigt.

Kärleken och respekten för var och en av oss blir naturlig för vi är älskade och sedda utan urskillning. Titlar, social status osv osv spelar ingen roll.

Vi som är skapade till Guds avbild måste också se varandra just så. Min syster och min bror är det därför jag är en del av skapelsen. Inte därför vi delar samma åsikter eller samma bakrund.

Just så är det på PC. Guds kärlek flödar över och blir påtaglig.